Ett betänkande kring sjukskrivningsprocessen som missar det proaktiva arbetet

14 maj, 2020

arendra

Nyheter

0

Ett betänkande kring sjukskrivningsprocessen som missar det proaktiva arbetet

Piltavla med röda och gula pilar2020-05-13 Replik på Artikel i DN200427: ”Öka arbetsgivarnas ansvar för rehabilitering av sjukskrivna”

Utredaren Mandus Frykmans nio förslag på förbättringar av sjukskrivningsprocessen lades nyligen fram för regeringen. Coronakrisen har gjort att debatten uteblivit. Vi ser dock att sjukskrivningar, som kostar vårt samhälle enorma pengar, behöver placeras högt upp på agendan.

Sikten skyms återigen av hur de reaktiva åtgärderna ska effektiviseras. Det är som att sätta plåster på stora blödningar. Genom många års erfarenhet så vet vi att det mest hållbara sättet att tackla risken för hög sjukfrånvaro – inte minst nu i pandemins spår- är att agera långt tidigare än brukligt. Vi har infört arbetssätt på arbetsplatser som halverat korttidsfrånvaron genom tidiga och tydliga insatser.

Inte sällan kan den som från början förutspåtts ha goda chanser till återhämtning efter sjukdom, med tiden riskera att få en mycket diffus frånvaro från arbetet, med nya pålagor av besvär ju otydligare uppföljningen blir. Sjukdom eller ohälsa, inte minst om det gäller psykisk ohälsa, har ofta andra ingångar som till exempel otrivsel, konflikt, privata bekymmer eller till och med kompetensbrist.

Vi behöver därför våga prata om vad det kostar att göra en omställning i förhållande till ett sjukskrivningsalternativ. Men då krävs välformulerade incitament och tydliga och modiga arbetsgivare.

Utredningen anger att mellan 16 och 35 procent av de sjukskrivna inte får tillräckligt arbetsanpassat stöd i dag. Missriktade stöd blir här något verkligt dyrköpt och ineffektivt – för den enskilde och för vårt samhälle.

Nedan vill vi ge några kommentarer från den verklighet vi ser varje dag, kopplad till de nio punkter som utredningen nu föreslår:

  • Hälsoväxling. Arbetsgivare bör ta en större kostnad vid långa sjukskrivningar.

Det låter som en pengaväxling i våra ögon. Riktig hälsoväxling och hållbara resultat är när vi kan ge medarbetaren förutsättningar till ett hälsosamt arbetsliv i för hen rätt arbete.

  • Skärpa arbetsgivares skyldighet att använda företagshälsovård. Idag bedöms endast 10-15 % av arbetsgivarna använda företagshälsovården.

Dagens arbetsgivare behöver bli duktiga beställare och kravställare på insatser från företagshälsan och inte stå med mössan i hand. Företagshälsan skall erbjuda en transparent insats för att tillsammans med arbetsgivaren ge medarbetaren de bästa förutsättningarna för att lyckas i sitt nuvarande jobb. Om det inte går behöver involverade parter och expertis kliva fram och klargöra sanningen för bättre förutsättningar på annan arbetsplats.

  • Mer samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Den som sitter på verklig information här är den tidigare arbetsgivaren och förhoppningsvis också företagshälsan. Om inte ordentlig dokumentation finns från dessa parter, så kan samordningen de båda myndigheterna emellan pågå i all evighet utan egentliga resultat.

  • Ge socialtjänsten ett samordnande uppdrag för dem som har medicinska begränsningar och behöver stöd för att återfå arbetsförmåga.

Vi anser att samordningen alltid skall förtydligas med ansvarsfördelning mellan resurserna, så att inte tid spills. Tid är nämligen den absolut viktigaste resursen en person med begränsningar har.

  • Tydligare uppdrag. Att ett gemensamt syfte för rehabiliteringsprocessen regleras genom tydligare myndighetsinstruktioner. 

Vi utgår ifrån att myndighetsinstruktioner och system samkörs. Den egentliga orsaken till långvariga sjukskrivningar kan missas i ljuset av den tid som läggs på administrationssystem och utredningar på längden och tvären.

  • Digital planeringsyta. Information om planering av olika stöd och dess ansvariga aktörer för en sjukskriven behöver göras mer tillgänglig.

Är ett mycket bra förslag. Det är bara att sätta igång och även här tydliggöra att ett eget ansvar också finns.

  • Myndigheten för arbetsmiljökunskap bör ges i uppdrag att sprida kunskap om arbetsplatsinriktat stöd för återgång i arbete.

Detta stöd ska framförallt användas före en sjukskrivning, när risk föreligger. Då kan vi förhindra att fler människor halkar in i långvarig och kostsam ohälsa, som påverkar den enskilda ekonomin och hela välfärden.

  • Utreda hur hälso- och sjukvårdens tillhandahållande av uppgifter kan underlättas.

Bra. Låt oss här investera i säkra och tydliga digitala informationssystem.

  • Utöka försäkringskassans samordningsansvar för att även omfatta individer med bristande minnes- eller koncentrationsförmåga.

När det gått så långt att Försäkringskassan är ansvariga så är det ofantligt mycket tid och resurser som missbrukats längs vägen. Låt oss agera tidigare.

Vi lägger ofta resurser på att upprepa redan misslyckade utredningar för att vi duckar för orsaken till lång frånvaro. Idag är många sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Det viktiga förebyggande arbetet har varit helt bortglömt eller för ineffektivt och har ersatts av reaktiva åtgärder på grund av missriktad välvilja.

Vi behöver skifta vårt fokus. Varför fokuseras det fortfarande på de reaktiva åtgärderna istället för att med rätt information och klargörande agera innan vi ens kommer dit?

 

Susanna Linder, VD Arendra

Annika Stenberg, vice VD Arendra

 

Denna debattartikel publicerades ursprungligen på LinkedIn 200513

Läs och delta i diskussionen här

Post by Arendra